Fotoinspiration vid Hjälstaviken – del 2

Efter en kort natts sömn i slottet ringde larmen i telefonerna kl 05:00. Fåglarna lyfter från sitt nattställe i gryningen och då skulle vi vara på plats och beredda.

Med ryggsäckar packade med både kamerautrustning och frukostpåsar började vi gå över strandängarna. Det var fortfarande nästan helt mörkt, men med hjälp av ljuset från pannlamporna letade vi oss fram ner till fågeltornet som är placerat vid vattnet.

Till en början anade vi fåglarna mest med hjälp av ljuden, men i takt med att himlens ljus reflekterades mot vattnet framträdde de tusentals och åter tusentals fåglarna som mörka skuggor nere på vattnet. Mest tranor och gäss, men det fanns säkert en del vadare också.

Då och då blev det oroligt och några av fåglarna lyfte och flög iväg för att äta. Ibland en mindre grupp på 50-60 stycken, men ibland flera hundra.

Det blåste kallt och ett fågeltorn är ju inte i första hand byggt för att ge vinskydd, men skådespelet var otroligt mäktigt och det varma kaffet i muggarna hjälpte till att hålla avtryckarfingrarna varma.

Till sist började det glesa ut ordentligt nere på vattnet och när den mulna himlen hade ljusnat gav sig även de sista gässen iväg.

Tranor och gäss i all ära, men det finns även en hel massa andra fåglar vid Hjälstaviken. De största publikdragarna är nog kanske skäggmesarna och det är inte så svårt att förstå.

Efter vad jag förstår är detta inga vanliga fåglar i Sverige, men här i vassen runt Hjälstaviken verkade dom i alla fall trivas. Otroligt söta och kanske inte helt omedvetna om sin status här på spången.

Tyvärr ville dom inte låta sig fotograferas sittande i vassen utan vi fick nöja oss med de tillfällen som bjöds när dom letade frön på spången.

Vill ni se en stjärna? Se på mig!

För mig är ingen fågelfotografering komplett utan Harry Häger. Han och hans karaktärsfulla familj tillhör mina absoluta favoriter. Hjälstahägrarna gjorde dock inget större väsen av sig utan uppförde sig mest såsom hägrar brukar.

Ståndsmässigt boende på Ekolsunds slott. En fantastisk miljö med en väldigt närvarande historia (kanske värd en helt egen fotoworkshop).

Tack för den här gången @WildNature och Staffan Widstrand. Ett stort och brett kunnande kryddat med ett fantastiskt engagemang lyfte både mitt fotograferande och kunskap om naturen. Jag hoppas det blir fler gånger.

Åza Skriven av:

2 kommentarer

  1. 19 oktober, 2020
    Svara

    Snygga bilder och trevlig berättelse! Kul att du hade en bra helg!

    • Åza
      19 oktober, 2020
      Svara

      Tack

Lämna ett svar till Åza Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *