Sächische Schweiz = Tyskland

Jag har blivit rikare. Kassaflödet har påverkats negativt, men minnesbanken har ännu en gång växt och jag har blivit rikare på livsupplevelser.

De senaste dagarna har jag väckts av alarm mellan 03 och 04:30. Jag har avverkat 15 till 20-tusen steg per dag med ca 10 kg på ryggen. Många av stegen har varit på trappsteg eller stege (både upp och ner), andra på stigar fulla med rötter och lösa stenar och några har trampats på jämn, asfalterad mark.

Detta har jag delat med 6 andra entusiaster, varav hälften guider/ledare. 

Vi har även delat vyer, kompositioner och utsnitt samt erfarenheter, kunskaper och inspiration. Tillsammans med vänlig nyfikenhet och glada skratt har detta gjort oss rikare. Även om jag enbart skriver utifrån mina upplevelser är jag säker på att vi alla nu delar känslan av att vara lite rikare.

Det hela började i torsdags morse. Då reste jag från Arlanda till Dresden i sydöstra Tyskland. En fotoresa arrangerad av Foto Magica med fotografering i och omkring Nationalpark Sächsische Schweiz. I det här området (som har ett namn som väl knappt går att uttala) har vi fotat de majestätiska och unika sandstensformationerna runt floden Elbe, men också besökt djupa och mörka raviner och ibland ”spontanstannat” vid fina fotoställen längs vägen.

Det är väl känt att man får det bästa fotoljuset i samband med solens upp- och nedgång så det hamnar om tidig uppstigning på dessa resor. En av dessa mornar hade vi en sagolik tur. Det hade regnat dagen innan så luftfuktigheten var hög. Effekten av detta blev en tjock och tung dimma i dalgångarna så när vi hade kämpat oss upp drygt 100 höjdmeter till en utsiktspunkt belönades vi med vyer som knappt går att beskrivas med ord. Men bilder säger, som bekant, mer än tusen ord.

I ungefär en timma hade vi möjlighet att både njuta och ta bilder. De färger som naturen bjöd på var nästan ”för mycket” så jag har valt att dra ner på mättnaden i framkallningen. Det vanligaste är väl annars att man får öka raw-filernas mättnad, men med den strategin hade dessa bilder sett helt onaturliga ut.

Dimman låg kvar när vi kom ner igen. De bilderna tyckte jag dock passade bäst i svart/vitt.

För att orka vara kreativ gäller det att fylla på med energi. Under ett besök i Tjeckien (nationalparken omfattar även en yta där) väljer vi kaffe och en apfelstrudel efter en noggrann kontroll i menyn.

Med en återställd energinivå tog vi oss an ännu ett område.

En djup ravin blir ett perfekt ställe att tillbringa en dag med klarblå himmel och starkt lysande sol. Jag gick mest omkring på egen hand och letade motiv på bergväggarna. Högt däruppe hörde jag jag fågelsång, men därnere simmade en haj och en fisk, medan grisen stod och tittade mot horisonten.

När djursafarin var över återstod den lååånga trappan för att komma upp igen.

På de flesta resor har man en eller möjligen två guider/ledare. Den här gången hade vi tre! Philip kommer snart att leda egna grupper, men den här gången var han med som extra komplement till Bengt och Mattias. Vilken lyx för oss!

Vår bas och boende hade vi i Bad Schandau. Men största delen av tiden var vi förstås ute på olika fotoäventyr.

Jag har bevisligen framkallat en hel del bilder redan (en av fördelarna med bärbar dator), men ännu återstår många så det kommer att ge mig många tillfällen att minnas den här resan. Det ser jag fram emot.