Djupt ner i försommaren

Den här våren har varit ovanligt lång! Jag trodde att det enbart var min upplevelse, men häromdagen hörde jag på radion att våren i Stockholm har varit dubbelt så lång som ”vanligt”.

Nu är den i alla fall slut, för nu har sommaren börjat – om än bara försommar så är det sommar.

Som tur är så är ju dagarna som längst nu också, så man har större möjlighet att hinna med att njuta. Den morgonpigga hinner kanske göra det redan innan jobbet, medan andra har gått om tid efter avslutat dagsverke.

För mig blir njutningen större när det även kan upplevas genom kameran. Visst går det att se, höra, dofta och känna utan kamera, men för mig blir det alltså ännu en dimension när jag lägger till kameran.

Att se: Det mest uppenbara är kanske färgerna. Dom är så intensiva så många och så överallt. Olika brännvidder ger olika upplevelser, vilket är fantastiskt. Med makroobjektivet uppenbarar sig dessutom saker som jag annars har svårt att se med blotta ögat. Och det är ju så coolt att t.o.m. den minsta lilla varelsen är helt perfekt och fulländad. Trots att dom är svåra att se har dom alla funktioner dom behöver och bidrar till det hela på sitt sätt.

Att höra: Hörseln kanske inte är så tydligt kopplad till kameran och fotografering, men koppling finns det. Med linsen djupt nere i grönskan är min närvaro helt i stunden. Och när den stunden är försommar så hör jag försommarens ljud; sång från näktergal och koltrast samt surr från bin och humlor. Inte så mycket lövsus än, men det kanske beror på att tidens löv ännu är för mjuka för att låta när dom rör sig.

Att dofta: Hur man man inte känna doften av bondsyren?

Att känna: En av fotograferingens grundregler handlar om att man bör vara i nivå med det man fotograferar (i ögonhöjd med djur e.t.c.). Försommarblommorna är ofta lågväxta och marken ännu inte sommartorr så det man känner är framför allt gräsets kill på kinderna och jordens fukt som sakta tränger genom tyget på armbågar och knän. Jag är inte allergisk mot pollen, men för dom som är det kan jag föreställa mig ytterligare några känslor.

Fotokompis Annika

Det är lyxigt att den första försommardagen infaller på en dag då jag är ledig från jobbet. Andra jobbar dygnet runt i dessa tider.

För dom som dessutom väljer utsikt före enkelhet gäller det att vara flitig som en, just det – myra.

Åza Skriven av:

Bli först att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *