Örnriket

OK, är ni med? 

Ole Martin greppar en makrill, höjer handen. En, to og tre! Fisk ute! Fra venstre!

Vi höjer våra kameror, letar upp örnen i sökaren och följer fågeln när den ”dyker” mot vattnet för att greppa fisken. Det är över på några sekunder, men med hjälp av kamerans serietagning fastnar en hel sekvens bilder på minneskortet.

Vi befinner oss i ”Örnriket”, i Lauvsnes, Norge. Fem fotoentusiaster har flyttat in i Örnhuset och tillsammans med Brutus Östling (Fokus fotoresor) tar vi plats i Ole Martins båt två gånger om dagen. Han och traktens stora rovfåglar har örnkoll på varandra. Efter många år vet fåglarna att det serveras makrill eller sill när båten kommer och dyker oftast utan tvekan tillräckligt nära båten för att vi ”örnknäppisar” ska få bra bilder.

Precis som vanligt är det bäst fotoljus strax efter eller före soluppgång respektive -nedgång så nattvilan har inte högsta prioritet på dessa resor. I september är dock naturens villkor humana så morgonturerna börjar först vid sjutiden och på kvällarna är vi tillbaka i örnhuset i god tid innan John Blund. 

Mitt på dagen finns möjlighet att sitta i gömsle för småfågel och ekorre. Vi har tur – den andra dagen är det nästan helt mulet så vi slipper det starkaste solljuset och får en del bilder på skogsfåglarna också. Gömslet är rymligt och välutrustat och ”scenen” har både vattenspegel och mycket annan bra rekvisita. För mig blev dessa sittningar en oväntat bra bonus.

Hundmat i båten? Man kan undra över det, men det får ganska snart sin förklaring: Mat till trutarna.

För att båten ska höras och synas ordentligt när vi kommer åkande säkerställer Ole Martin att vi hela tiden är uppvaktade av ett stort gäng trutar. Det gör han genom att mata dem. Då och då kastar han ut ett par nävar hundmat i vattnet och för de fåglar som sätter sig på båten (eller på någons huvud) väntar belöning i form av en Frolic eller två. Trutarna är som tokiga i dessa godsaker och äter gärna direkt ur handen för den som vågar – näbben är stor och de verkar inte veta vad försiktighet betyder.

När en örn närmar sig stannar Ole Martin båten och styr upp så att örnen ska dyka på babord sida. Örnen flyger in mot bytet mot vindriktningen så även när det sker snabbt går det att vara lite förberedd. De äldre örnarna verkar vara rutinerade och tvekar inte, men de som saknar de vita stjärtfjädrarna behöver ofta ett par försök. Vi får också lära oss att det behöver blåsa lite. Utan vind får de stora fåglarna svårare att lyfta och då är de mer försiktiga av förklarliga skäl.

När örnen har fångat sitt byte svänger Ole Martin runt båten i exakt samma hastighet som fågeln flyger – en perfekt möjlighet till panorering.

Mellan örnarna roar vi oss med att fotografera trutar (och ibland kommer jag ihåg det vackra landskapet också). Även om örnarna självklart är våra huvudmotiv tycker jag att det är riktigt kul även med trutarna. Det är vackra fåglar och de finns där hela tiden så möjligheterna är både många och varierande. Det kanske allra roligaste var när vi ersatte våra långa teleobjektiv med vidvinkel och la en Frolic i motljusskyddet. Trutarna tvekar inte en tiondels sekund utan sticker snabbt fram näbben och nyper godbiten.

För bilderna nedan var kameran ställd på serietagning i hög hastighet och det gällde att starta redan innan kameran lyftes.

Längst in i viken bor Miguel och hans partner. Miguel är Norges äldsta örn och närmar sig snart 40 år. Med tanke på att medellivslängden är 15 år för vilda havsörnar har Miguel levt ett väldigt långt liv och samlat mycket erfarenhet. Han vet precis vad som gäller när vi kommer åkande.

När han har ”hämtat” sin fisk flyger han mot land och sätter sig för att äta. Vi närmar oss försiktigt medan han sitter kvar och lugnt äter vidare. Som närmast är vi nog inte mycket mer än 10 meter ifrån. Jag påminner mig om att lägga ner kameran och bara njuta av upplevelsen. Hans nuvarande fru verkar inte lika bekväm med vår närvaro, men hon är betydligt yngre än han och har inte hunnit få det förtroendet.

Jag har haft jätteroligt på den här resan. Oräkneliga ”örndyk” i varierande ljusförhållanden, oändlig tillgång till trutar på alla tänkbara och otänkbara avstånd (från 0 till 1000 meter) och ett väldigt fint småfågelgömlse. Till det kan läggas ett riktigt härligt gäng lett av självaste Örnmannen tillsammans med en av de allra bästa fågelfotograferna som finns. Vad mer kan man tänka sig? Jo, att man får låna proffsutrustning i form av både kamera och objektiv av Brutus. Det gör inte fågelfotografering tråkigare precis.

Nu återstår massor av rolig bildbearbetning.